Gosh

Vad patetisk jag känner mej. Här om dagen kollade jag på filmen Juno, och killen som spelade Mark, framtida adoptiv pappan, han..han var så lik min pappa att jag började stor böla, och idag började jag kolla på filmen Hancock, och tror du inte inte att samma kille har den nästa största rollen, killen var ju praktiskt taget med i varje scen, så jag satt ju och grinade som en liten unge genom den filmen också.. Han hade samma sorts raka tänder med en liten charmig glugg mellan framtänderna, karaktärisk näsa, glimten i ögonen, rynkor i pannan, tjockt, brunt korklippt hår och en sammetslen röst som känns lugnande och trygg, som om allt är okej. Och inte blev det bättre av att Hancock var ett jävla svin i början och drack mer än en elefant gör dagligen, och under nästan hela filmen fick man se honom på AA möten, kändes så jävla ruttet. Och han hade varit med i en olycka som fått honom att glömma sitt tidigare liv och sin familj, hmm... känns som om jag har varit med om det där tidigare.

Men varför sitta här och klaga när det finns dom har det så mycket värre?


Iallafall så är jag i den här perioden då jag vill se många nya filmer, så om ni har nått tips så kan ni väl klicka lite på tangenterna så att jag kan få veta.


How did it all go so wrong?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin RSS 2.0